Förutom GDPR finns det i svensk rätt ett antal speciallagar som reglerar personuppgiftsbehandling. En av dessa är kamerabevakningslagen. Men hur förhåller sig denna svenskstiftade lag till GDPR och vad säger kamerabevakningslagen egentligen?

Kamerabevakningslagen och GDPR

GDPR är en förordning från EU. Som en sådan har GDPR företräde framför svenskstiftad lag om det skulle ske en kollision, d.v.s. att en svenskstiftad lag säger något annat än en rättsakt från EU. I Sverige har GDPR kompletterats med bland andra dataskyddslagen och kamerabevakningslagen. GDPR, dataskyddslagen och kamerabevakningslagen gäller alltså parallellt med varandra, men GDPR har företräde om de skulle säga emot varandra i en fråga. Nedan går jag närmare in på vad kamerabevakningslagen faktiskt innebär.

Tillstånd enligt kamerabevakningslagen

Kamerabevakningslagen innebär bland annat att det behövs tillstånd för vissa former av verksamheter där kamerabevakning sker. Tillståndet behövs dock bara om kamerabevakningen omfattar en plats dit allmänheten har tillträde. De verksamheter som behöver tillstånd för sådan kamerabevakning är främst myndigheter, men även övriga verksamheter som utför en uppgift av allmänt intresse. Exempelvis privata skolor och privata sjukhus omfattas därför av tillståndskravet då de anses utföra uppgifter av allmänt intresse. Om kamerabevakningen sker på en plats dit allmänheten inte har tillträde krävs inget tillstånd men GDPR måste följas om bevakningen omfattar personuppgiftsbehandling.

Ansökan om tillstånd görs hos Datainspektionen via en blankett som ni kan hitta här.

Det ovan anförda innebär att privata verksamheter och privatpersoner inte behöver ha tillstånd för att kamerabevaka.

Privata verksamheter

Om det rör sig om en privat verksamhet som inte utför en uppgift av allmänt intresse behövs inget tillstånd för att kamerabevaka men om personuppgifter behandlas i samband med bevakningen ska GDPR följas.
Kamerabevakningen innebär personuppgiftsbehandling om identifierbara personer omfattas av bevakningen.

I GDPR ställs det bland annat krav på att ni ska ha ett lagstöd, vanligtvis intresseavvägning för denna typ av personuppgiftsbehandling. Läs mer om intresseavvägningar här. Det berättigade intresset för kamerabevakningen kan vara att utreda brott. Det krävs utöver ett lagstöd även ett ändamål med behandlingen. Ändamålet kan sammanfalla med det berättigade intresset.

Ytterligare ett krav för att få behandla personuppgifter i samband med kamerabevakning är att ni uppfyller er informationsskyldighet. Ett sätt att uppfylla delar av denna skyldighet är att sätta upp skyltar vid kamerorna, vilket ger de bevakade eller de registrerade information direkt. Den information som de bevakade bör få direkt på detta sätt är vilka ni är som kamerabevakar och kontaktuppgifter till er. Skyltar med denna information är dock inte tillräckligt för att ni ska uppfylla hela er informationsskyldighet. Den mer omfattande delen av informationsskyldigheten kan uppfyllas genom information på er hemsida. Av denna mer omfattande information ska det exempelvis framgå vilket ert ändamål för behandlingen är, vilka rättigheter de registrerade har och vilken rättslig grund ni stödjer er på.

Privatpersoner

Som privatperson behöver man generellt inte ha tillstånd för sin kamerabevakning. Enbart det faktum att någon kamerabevakar som privatperson innebär dock inte att GDPR är ur spel. För att privatpersoners kamerabevakning inte ska omfattas av GDPR krävs att allmänheten inte har tillträde till platsen ifråga samt att bevakningen sker i privat regi och är av rent privat natur. Det innebär bland annat att om du som privatperson vill publicera en filmsekvens på sociala medier omfattas behandlingen av GDPR, om personuppgiftsbehandling sker. 

På arbetsplatsen

Om kamerabevakningen sker på arbetsplatsen och det finns en möjlighet att identifiera personer måste arbetsgivaren se till att kraven som uppställs i GDPR efterlevs. Dessutom ska förhandling vidtas enligt 11–14 §§ lagen om medbestämmande i arbetslivet innan kamerabevakningen inleds.

Lagstödet för kamerabevakning av arbetsplatsen kan vara samtycke, men när det gäller arbetstagare som står i en beroendeställning till arbetsgivaren är samtycke inget lämpligt lagstöd. Även här får alltså ofta en intresseavvägning göras. Vid en intresseavvägning gällande kamerabevakning av anställda har de anställda ofta ett starkt intresse av att inte bli filmade. Detta innebär att arbetsgivaren inte kan motivera kamerabevakning med att de exempelvis vill se hur de anställda sköter sina arbetsuppgifter, men kanske med motiveringen att bevakningen sker för att förebygga brott. Om arbetsgivaren anser att deras intresse väger tyngre och påbörjar en kamerabevakning ska de registrerade informeras om personuppgiftsbehandlingen.

Tre snabba tips

  1. Tänk på att det råder tystnadsplikt gällande det inspelade materialet, se 22 § kamerabevakningslagen.
  2. Dokumentera er personuppgiftsbehandling, exempelvis vilket lagstöd ni använder och i vilket syfte behandlingen sker, i samband med kamerabevakningen. Detta är en stor fördel ur bevissynpunkt och för många verksamheter ett krav.
  3. Om ni även spelar in ljud ska information om detta framgå till de registrerade som berörs.

Tycker ni det verkar svårt?

Ni är alltid välkomna att kontakta vår samarbetspartner, Sällberg & Co, med frågor, antingen på mejlen info@sallbergco.se eller via telefon 046 – 273 17 10.

Ni är även välkomna att höra av er till oss på GDPR Hero, antingen på mejlen support@gdprhero.se eller via telefon 046 – 273 17 17.

Josefin Karlström

josefin.karlstrom@sallbergco.se

046-2731717

Innehållet i denna blogg innehåller allmän information och är inte att betrakta som rådgivning. Användning av denna information sker på egen risk.
Share This