Skyddade personuppgifter (skyddad identitet)
I folkbokföringen finns uppgifter om Sveriges befolkning. Uppgifterna är som huvudregel offentliga, vilket innebär att andra personer kan begära att få ta del av dem. En person som riskerar att utsättas för hot eller förföljelse kan skadas om hens uppgifter lämnas ut. Därför finns möjlighet att hos Skatteverket ansöka om skyddade personuppgifter.
Det finns tre olika nivåer av skydd:
- Sekretessmarkering
- Skyddad folkbokföring
- Fingerade personuppgifter
Sekretessmarkering
Den lägsta skyddsnivån är sekretessmarkering. Sekretessmarkering innebär att den berörda personens faktiska uppgifter (till exempel hemadress) finns registrerade i folkbokföringen, men att de försetts med en sekretessmarkering. Sekretessmarkeringen förs vidare när folkbokföringsuppgifterna skickas till andra myndigheter. Markeringen är en varningssignal, som visar att handläggare behöver göra en noggrann skadeprövning om någon begär att få ut en sekretessmarkerad uppgift.[1]
Skyddad folkbokföring
Skyddad folkbokföring är det starkaste skyddet som kan ordnas av Skatteverket. En person med skyddad folkbokföring blir folkbokförd på en annan adress än där hen faktiskt bor.[2] Den faktiska bostadsadressen finns alltså inte registrerad i folkbokföringen, utan lagras manuellt hos Skatteverket.
Att en person har skyddad folkbokföring markeras särskilt i folkbokföringsdatabasen. Vid skyddad folkbokföring omfattas uppgifterna i folkbokföringen av stark sekretess. Detta betyder att uppgifterna som huvudregel inte ska lämnas ut.[3]
Fingerade personuppgifter
Fingerade personuppgifter innebär att personen får nya identitetsuppgifter.[4] I folkbokföringen tas den gamla identiteten bort och personen registreras med nytt namn, nytt personnummer, ny adress och så vidare. Fingerade personuppgifter används enbart i undantagsfall, som en sista utväg när alla andra åtgärder är otillräckliga. Det är Polismyndigheten som fattar beslut om fingerade personuppgifter.
[1] 22 kap. 1 § OSL.
[2] 16 § folkbokföringslagen.
[3] 22 kap. 2 § OSL.
[4] 1 § lag (1991:483) om fingerade personuppgifter
Engelska: protected identity
Relaterade ord: Personnummer
Relaterade blogginlägg
Skillnaden mellan ”jag samtycker” och ”jag godkänner”
Samtycke är en av de rättsliga grunderna i GDPR. För att uppfylla kraven för ett giltigt samtycke krävs det bland annat att individen lämnar sitt medgivande till behandlingen. Detta frivilliga medgivande ska inte förväxlas med att någon godkänner villkor i ett...
Anmälan av personuppgiftsincidenter
Enligt GDPR är personuppgiftsansvariga skyldiga att anmäla personuppgiftsincidenter till behörig tillsynsmyndighet. Anmälan ska göras inom 72 timmar från att den personuppgiftsansvarige fått vetskap om incidenten. Inom denna relativt korta period är det upp till...
Sekretess och rätten till tillgång
Många känner säkert till att GDPR medför en skyldighet för verksamheter lämna ut en kopia av de personuppgifter som de behandlar om en person om någon begär att utöva sin rätt till tillgång (artikel 15 GDPR). Denna skyldighet gäller för samtliga...