Konsekvensbedömning
Om ni planerar att påbörja en behandling av personuppgifter eller redan genomför en personuppgiftsbehandling som kan leda till hög risk för de registrerade måste en konsekvensbedömning göras avseende dataskydd (i enlighet med artikel 35 GDPR).
Vad som är en hög risk för individer kan skilja sig mycket åt. Det kan exempelvis vara att det finns risk för att obehöriga tar del av personuppgifterna som kan leda till diskriminering, identitetsstöld, bedrägeri, ekonomisk förlust eller skadat anseende.
Här finns en förteckning från Integritetsskyddsmyndigheten om vilka kriterier som utgör faktorer för att en behandling kan leda till hög risk. I vårt GDPR-verktyg finns en särskilt utvecklad modul som hjälper er att ta fram konsekvensbedömningar och hålla dem uppdaterade! Läs mer här.
Syftet med en konsekvensbedömning är att identifiera, minimera och förebygga risker. Målet med konsekvensbedömningen är skydda människors fri- och rättigheter och minimera riskerna vid sådana behandlingar av personuppgifter som innebär en hög risk.
Det är flera delar som ska ingå i en godkänd konsekvensbedömning. Här finns en kort beskrivning med exempelfrågor på vad som ska ingå, från den brittiska dataskyddsmyndigheten ICO. I vårt GDPR-verktyg finns en särskild modul som hjälper er dokumentera konsekvensbedömningar utifrån gällande rekommendationer och riktlinjer. Läs mer här.
Ni måste kontinuerligt bedöma den risk som uppkommer vid era personuppgiftsbehandlingar, eftersom risker kan uppstå vid förändrade processer eller byte av system m.m.

Engelska: Data protection impact assessment
Relaterade ord: Compliance, intresseavvägning, ansvarsskyldighet
Relaterade blogginlägg
Har du kontroll över din virtuella identitet?
Att samla in dina personuppgifter och dela dem vidare med tredje part är en viktig del av affärsmodellen hos många företag (till exempel leverantörer av sociala medier och leverantörer av email-tjänster). De använder sig av personuppgifterna i din offentliga profil...
Visselblåsning – vanliga frågor
En ny visselblåsarlag, lag (2021:890) om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden, började gälla den 17 december 2021. Enligt lagen ska man kunna larma om missförhållanden både på en arbetsplats och till en myndighet. Lagen gäller, från 17 juni 2022,...
Vad gäller uppgifter om anställdas fackliga medlemskap på arbetsplatsen?
Sett internationellt tillhör Sverige ett av de länder med högst facklig organisationsgrad i världen. Under coronapandemin har det fackliga medlemsantalet ökat än mer och år 2020 var ca 70 procent av de anställda i Sverige fackligt...