När är det tillåtet att använda sig av kamerabevakning och vad ska man tänka på för att bevakningen ska vara laglig?

 

Publicerad 2021-08-31

Kamerabevakning sker genom att övervaka platser med hjälp av bevakningskameror. Det innebär att personuppgifter samlas in och därför utgör kamerabevakning en form av personuppgiftsbehandling. Det är något som regleras i kamerabevakningslagen (2018:1200) som kompletterar dataskyddsförordningen (GDPR). Syftet med kamerabevakningslagen är att tillgodose behovet av kamerabevakning för berättigade ändamål samt att skydda fysiska personer mot otillbörligt intrång i den personliga integriteten vid sådan bevakning.

Krävs tillstånd för kamerabevakning?

7 § kamerabevakningslagen stadgar att vid kamerabevakning av en plats dit allmänheten har tillträde, krävs tillstånd, om bevakningen ska bedrivas av en myndighet, eller av någon annan som utför en uppgift av allmänt intresse. Det finns även ett flertal undantag i 9-10 §§ kamerabevakningslagen för tillfällen där tillstånd för kamerabevakning ej krävs.

Privatpersoner som själva vill använda sig av kamerabevakning behöver inte ansöka om tillstånd för att kamerabevaka, så länge kamerabevakningen följer kraven i kamerabevakningslagen samt GDPR. Det är vad som fångas på film som till stor del avgör om bevakningen är laglig.

För företag som vill använda kamerabevakning krävs inte tillstånd men att de följer reglerna i GDPR samt kamerabevakningslagen, såvida de inte utför en uppgift av allmänt intresse vad gäller kamerabevakningen.

IMY är tillsynsmyndigheten som ansvarar för att övervaka efterlevnaden av GDPR och kamerabevakningslagen. Den som bedriver kamerabevakning måste därför följa både reglerna i GDPR och kamerabevakningslagen.

För all kamerabevakning, oavsett om den kräver tillstånd enligt kamerabevakningslagen eller inte, så måste den uppfylla kraven i GDPR, vilket vi kommer gå igenom nedan.

Grundläggande principer att följa

Den personuppgiftsansvarige behöver säkerställa att bevakningen följer de grundläggande principerna för personuppgiftsbehandling. Detta innebär bland annat:

  • att behandlingen ska vara laglig, korrekt och ske på ett öppet sätt – artikel 5.1 a GDPR (laglighet, korrekthet och öppenhet)
  • att filmmaterialet endast får användas för de på förhand fastställda ändamålen – artikel 5.1 b GDPR (ändamålsbegränsning)
  • att inte mer än nödvändigt ska fångas av kameran – artikel 5.1 c GDPR (uppgiftsminimering)
  • att materialet inte sparas länge än nödvändigt – artikel 5.1 e GDPR (lagringsminimering)
  • att lämpliga tekniska och organisatoriska säkerhetsåtgärder implementeras – artikel 5.1 f GDPR (lämplig säkerhet)
  • att den personuppgiftsansvarige ansvar för att reglerna i GDPR följs och ska också kunna visa det – artikel 5.2 GDPR (ansvarsskyldighet)

Rättslig grund

En rättslig grund krävs för att behandlingen ska vara laglig enligt GDPR. Vid kameraövervakning är kan den rättsliga grunden vara att behandlingen är nödvändig vid utförandet av en uppgift av allmänt intresse (artikel 6.1 e), eller att behovet av bevakningen efter en intresseavvägning väger tyngre än de registrerades intressen eller grundläggande rättigheter och friheter (artikel 6.1 f).

Att tänka på för verksamheter som planerar kamerabevakning (checklista):

Följande punkter kommer vi gå igenom längre ned i inlägget.

  • Bestäm ändamålet – varför vill ni kamerabevaka?
  • Identifiera rättslig grund och gör intresseavvägning
  • Anpassa utformningen av planerad bevakning
  • Begränsa lagringstiden
  • Föreligger tillståndsplikt?
  • Informera om kamerabevakningen
  • Skydda uppgifterna
  • Visa att ni gör rätt – dokumentera er personuppgiftsbehandling i er registerförteckning
  • Utvärdera kamerabevakningen regelbundet

Definiera ändamålet – varför vill ni kamerabevaka?

Syftet med bevakningen kan exempelvis vara i brottsförebyggande syfte eller för att förhindra olyckor. För att utröna om ändamålen är berättigade kan ni fastställa integritetsintresset och bevakningsintresset och sedan väga dessa mot varandra.

Integritetsintresset

Rör individerna som kommer påverkas av kamerabevakningen. Här gäller det att se vilket intresse en enskild har av att inte bli kamerabevakad på platsen i fråga.

Bevakningsintresset

Rör den personuppgiftsansvarige och dennes behov av kamerabevakningen. De intressen som särskilt ska beaktas är i korthet:

  • förebygga, upptäcka eller utreda brott
  • förebygga, förhindra eller upptäcka störningar av allmän ordning och säkerhet
  • utöva kontrollverksamhet
  • förebygga, förhindra eller upptäcka olyckor eller
  • andra jämförliga ändamål

Väg sedan intressena mot varandra. Kommer ni i er bedömningen fram till att bevakningsintresset väger tyngre än integritetsintresset för personuppgiftsbehandlingen efter att anpassningar av bevakning har gjorts för att minska integritetsintrånget, är bevakningen tillåten. Viktigt att förstå att det är en juridisk avvägning och att det är lämpligt att ta hjälp av sakkunnig. Hör av er till oss om ni behöver stöd!

Anpassa bevakningen

Fundera på hur ni kan anpassa bevakningen genom att se över på vilka tider som bevakningen utförs på, vilket område som ska omfattas, ska bevakningen innehålla ljud och bild eller enbart bild, om maskeringar av integritetskänsliga områden ska göras samt om materialet behöver lagras och så vidare. Om ljud inkluderas i upptagningen måste skyltningen innehålla särskild upplysning om detta (15§ kamerabevakningslagen).

Begränsa lagringstiden

Lagringstiden för inspelningen får inte vara längre än vad som är nödvändigt. Uppgifter ska raderas när de inte längre behövs för ändamålet. Lagringstiden ska även alltid kunna motiveras. Om ni vill lagra material längre än 72 timmar krävs en utförlig motivering.1

Föreligger tillståndsplikt?

Myndigheter och andra som utför en uppgift av allmänt intresse måste söka tillstånd för kameraövervakning. Detta gäller om de varaktigt eller regelbundet ska kamerabevaka på ett sätt som innefattar personbevakning på en plats som allmänheten har tillträde till.

Att bevakningen inte är tillståndspliktig innebär dock inte att den automatiskt är tillåten, utan det föreligger fortfarande krav enligt kamerabevakningslagen och GDPR som ska uppfyllas.

Om IMY inleder tillsyn mot en aktör som bevakar platser dit allmänheten inte har tillträde måste den som är ansvarig för bevakningen kunna visa på hur den har gjort bedömningen att övervakningen är laglig samt att man följer övriga bestämmelser i GDPR.

Informera om kamerabevakningen

Tänk över vilken information ni ska lämna och hur informationen ska lämnas. En skylt där den viktigaste informationen framgår samt en hänvisning till var fördjupad information finns, ska finnas tydligt uppsatt på platsen, enligt 15§ kamerabevakningslagen. Enligt artikel 12 och 13 GDPR är den som bedriver kamerabevakning skyldig att ge viss information till de som träffas av bevakningen. Europeiska dataskyddsstyrelsen (EDPB) har tagit fram exempel på skylt som går att använda för att informera om kamerabevakning.2

Skydda uppgifterna

Materialet kan behöva skyddas med kryptering eller andra säkerhetslösningar. Det gäller både för tekniska och organisatoriska säkerhetsåtgärder. Ett exempel på organisatoriska säkerhetsåtgärder är rutiner för hantering samt åtkomstbegränsningar avseende filmmaterialet.

Visa att ni gör rätt – dokumentera hur ni har tänkt

Det är viktigt att kunna visa hur ni har planerat er kamerabevakning genom att dokumentera era bedömningar. Detta underlättar även för de som blir bevakade att få information. Dokumentation är också central för att kunna visa vilka avvägningar som gjorts, enligt ansvarsprincipen i GDPR.

Utvärdera er kamerabevakning regelbundet

Det är också viktigt att löpande utvärdera behovet av kamerabevakning för att säkerställa att den berättigade grunden fortfarande föreligger. Om något har förändrats på den bevakade platsen eller om andra omständigheter förändrats som påverkar kamerabevakningen behöver det åtgärdas så snart som möjligt.3

IMY:s senaste granskningar av kamerabevakningar

Kamerabevakning på brandstationer

IMY har vid granskningen av kamerabevakning på ett antal brandstationer konstaterat att dygnetruntbevakning av personal är allt för långtgående. Bevakningen ska ha pågått dygnet runt trots att bevakningen endast behövs då det sker ett larm till den aktuella brandstationen. Då kamerabevakningen omfattade anställda, som befann sig i beroendeförhållande till sin arbetsgivare, ansågs dygnetruntbevakning alltför långtgående.4

Kamerabevakning på grundskola

Granskningen inleddes då IMY mottagit klagomål om en skola som med hjälp av ett 50-tal kameror bedrivit dygnetruntbevakning utan att någon information om bevakningen getts till elever eller föräldrar. IMY:s kameragrupp har uttalat att barn och vuxna som vistas i skolan ska ha rätt att slippa bli kamerabevakade om det inte finns ett bevakningsintresse som väger tyngre än integritetsintresset på platsen. Då det dessutom är barn som övervakas väger integritetsintresset tungt.

Eftersom information ska lämnas till olika målgrupper som exempelvis barn är det även viktigt att anpassa informationen till de olika målgrupperna så budskapet når fram på ett klart och tydligt sätt. IMY kunde vidare konstatera att det finns en rättslig grund för att administrera elevers närvaro i skolan, men att det saknas uttryckligt lagstöd för att utföra uppgiften genom kamerabevakning.5

Ansiktsigenkänningen har skett genom att biometriska personuppgifter om barn har behandlats för att entydigt identifiera barnets närvaro i skolan. I artikel 9.1 GDPR regleras att biometriska personuppgifter är så kallade känsliga personuppgifter. Med biometriska uppgifter menas personuppgifter som samlats in genom en särskild teknisk behandling som rör någons fysiska, fysiologiska eller beteendemässiga kännetecken och som antingen möjliggör ett bekräftar identifiering av personen. Det kan röra sig om exempelvis ansiktsigenkänning eller fingertryck.

Är du nyfiken på att läsa mer om integritetskänsliga uppgifter kan du kika här.

Sammanfattning

Sammanfattningsvis kan konstateras att vid kamerabevakning är det viktigt att undersöka om tillstånd krävs, göra noggranna bedömningar av den personuppgiftsbehandling som kamerabevakningen innebär samt att dokumentera hur ni har tänkt för att uppfylla kraven i GDPR och eventuella krav i kamerabevakningslagen. Dessutom är det viktigt att inte glömma att skylta ordentligt!

Josefine Olsson

info@gdprhero.se

046-2731717

Innehållet i denna blogg innehåller allmän information och är inte att betrakta som rådgivning. Kontakta oss om ni vill ha specifik rådgivning för just er situation.

Fotnoter

  1. https://www.imy.se/globalassets/dokument/rapporter/vagledning-vid-kamerabevakning-imy-2021.pdf s. 18 under ”Begränsa lagringstiden”.
  2. https://www.imy.se/verksamhet/kamerabevakning/informera-om-kamerabevakning/
  3. https://www.imy.se/globalassets/dokument/rapporter/vagledning-vid-kamerabevakning-imy-2021.pdf
  4. https://www.imy.se/nyheter/fel-kamerabevaka-brandman-dygnet-runt/
  5. https://www.imy.se/nyheter/imy-granskar-kamerabevakning-pa-grundskola/
Share This